Here’s a simplified translation of the text into Swedish:
Thorsten Stafforst minns att han blev tillsagd att sluta slösa sin tid. I början av förra decenniet var forskare över hela världen upphetsade över ett nytt verktyg, kallat CRISPR, som kunde ändra mänskligt DNA exakt. Men Stafforst och hans kollegor i den tyska universitetsstaden Tübingen var mer intresserade av att ändra RNA, en kemisk kusin till DNA.
“Alla sa till mig, ‘Varför vill du redigera RNA?'” berättade Stafforst. “Du kan ju redigera DNA nu, det är mer logiskt.”
Ändå lyckades de 2012, och kort därefter en grupp vid universitetet i Puerto Rico, använda ett naturligt förekommande enzym för att byta ut enskilda “bokstäver” i RNA-sekvenser. Deras upptäckt byggde på forskning om bläckfiskar och andra djur som kan ändra sitt eget RNA, och precis som med CRISPR pekade fynden på nya sätt att behandla sjukdomar. Men i en värld förtrollad av genredigering fick deras forskning mindre uppmärksamhet.
Mer än ett decennium senare växer RNA-redigering snabbt inom biotekniksektorn. Cirka ett dussin företag, från nyetablerade till etablerade bioteknikfirmor, utvecklar tekniken. Ett företag har redan lovande resultat från tidiga kliniska tester. Stora läkemedelsbolag som Eli Lilly, Roche och Novo Nordisk har också visat intresse.
Förespråkare för RNA-redigering säger att det kan vara säkrare och mer flexibelt än DNA-redigering. Dessa fördelar kan göra det möjligt att behandla fler sjukdomar, inklusive vanliga tillstånd som idag är bortom genetisk medicin.
Men RNA-redigering är mycket mindre testat än CRISPR. Forskarna är inte säkra på om det kommer att fungera som avsett eller om det blir lika effektivt i människor som i laboratorieexperiment. Att effekterna av RNA-redigering är tillfälliga kan också vara en nackdel, då det kan kräva att behandlingen ges oftare.
Därför testar företag olika tillvägagångssätt för att hitta den bästa metoden. “Det är fortfarande en väldigt tidig teknik,” sa Stafforst. “Vi måste lära oss hur vi gör de bästa läkemedlen, och det kommer att ta tid.”
Vad är RNA-redigering och hur fungerar det?
RNA-molekyler är flexibla kedjor av nukleotider. Deras huvudsakliga uppgift är att hjälpa celler omvandla DNA:s genetiska information till proteiner. Ibland ser det slutliga proteinprodukten dock annorlunda ut än vad RNA översätter. Detta kan ske genom enzymer som binder till RNA och byter en genetisk bokstav mot en annan. Dessa enzymer kallas ADAR och förändringarna kan ändra ett proteins form eller funktion.
På 2010-talet upptäckte Stafforsts grupp och en annan forskargrupp hur man kunde använda detta system för att styra ADAR-enzymer till en specifik plats på budbärar-RNA-molekyler och ändra transkriptionen av det associerade proteinet. Deras upptäckter öppnade nya möjligheter för läkemedelsutveckling.
Bioteknikföretag försöker nu omvandla denna potential till läkemedel. Wave Life Sciences, ett av de ledande företagen inom området, använder nukleotidsträngar för att få ADAR-enzymer att göra en specifik förändring. Deras ledande läkemedelskandidat, för en ärftlig sjukdom kallad alpha-1-antitrypsinbrist, ändrar en bokstav på mRNA-molekyler och får kroppen att producera ett saknat protein.
Flera andra företag utvecklar liknande idéer. Det finns skillnader i deras metoder, som vilka verktyg de använder och hur de levererar behandlingen.
RNA-redigering har potential att behandla fler sjukdomar än bara de med en genetisk komponent. Det kan också vara ett säkrare alternativ till DNA-redigering, eftersom effekterna är tillfälliga och kan justeras efter behov. Men tekniken är fortfarande i ett tidigt skede och det finns många utmaningar kvar att övervinna.